Om

Om Lou & Yoginibliss:Jag vill inspirera dig till att hitta just din unika väg, tanke & skönhet i livet...Jag vill inspirera till " A life less ordinary " genom yoga på mattan eller genom yoga i livet...Med tips på recept, asanas och övningar ur yogans värld. Med egna funderingar och andras tankar. Med skratt, tokighet och lite tårar när det behövs... Med bilder tagna med hjärtats egen lins och filter ...Jag vill inspirera dig till att vara i förening av kropp och själ-Yogans innebörd. Att leva i Yoginibliss.
 
Vill du yoga, retreata eller få behandling hittar du mer info på www.yogabliss.se

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Börja blogga!
Börja blogga på 2 minuter.
Allt är på svenska.
Börja blogga här!

Visar inlägg från november 2010

Tillbaka till bloggens startsida

Stormiga hormoner och stillhet ...

Namasté-

Vaknar denna morgon mjuk och stark som solen som strålar utanför- Tänker på hur mycket av mig som är "jag", hur mycket som är mina hormoner och hur mycket som är min själ. En kvinnas måncykel kan ju verkligen påverka inte bara kvinnan själv utan hela hennes omgivning...Det som ena veckan är en liten bagatell kan dagarna innan mens bli en total katastof, haveri och eländes elände...Jag har nog provat det mesta för att "tämja" mina hormoner men har slutligen insett att detta är också jag...Ibland som ett stormande hav med piskande vågor, ibland en stilla och fridfull havsyta som reflekterar himlen o solen. Yoginin som får symbolisera våran inre storm är Kali, hon som skär igenom alla falska illusioner, inte tar emot någon osanning och står i sin fulla kraft...Jag tror de flesta som sett den ljusa Lakshsmi transformeras till den vredgade Kali vet vad jag menar...T.ex mannen som sitter här brevid mig med ögonbrynen i djupa veck...Så att hitta dessa arketyper inom sig och låta alla få ta plats är en väg till stor healing...Åh visst har jag låtit Kali dansa med mig, Durga få tala om sanningar och möta tigerns öga...De vill leva ut, mötas, få det att svida och kännas för att transformeras och läka...Och visst, det ÄR en härlig väg ibland men Lakshmi som vanligen är min närmaste vän himmlar med ögonen och tar en siesta i lotusblommans inre... Tror hon sätter på sig öronproppar också...

Sedan kan man ju titta på detta ur en mer fysiologisk synvinkel- Vi måste äta bra, få balans på ämnesomsättning och hormoner, hjälpa levern att detoxa ut gifter, överskott av östrogen osv...Så bortom arbete med arketyper, behandlingar av alla de slag, psykologer eller t.o.m lyckopiller finns en bättre väg : Att rena kroppen är den första vägen till inre balans . Jag har nog ätit nyttigt så länge jag kan minnas, giftfritt, mestadels vegetariskt, raw food och ayurvediskt mat samt fått i mig de bra fetterna som omega 3,6 och 9-Och ändå har jag kännt hur mina hormoner ibland svajar lite väl friskt. Men så tipsade faktiskt mannen mig om en liten fantastiskt högkoncentrerad fiskolja som bl.a används mot adhd, pms och övriga obalanser i homonsystemet...Det börjar på mor och slutar på Epa då jag egentligen inte gör textreklam, men detta lilla tillskott är bara så suveränt att jag vill att alla ska prova det !

Kali har lyst med sin frånvaro hela denna månad, jag är helt enkelt jag ...varken mer eller mindre...Lite konstigt nästan då jag är så identifierad med att var både gudinna och dramaqueeen i en och samma förpackning...

Ha en skön dag i solljus och snöglitter- Love Lou !

 

Vandra med Henne!

Namasté

Min Indienresa fortsätter...Känns viktigt just nu att förstå att gudinnans kraft verkligen finns och är på riktigt...som en viktigt länk till den globala transformationen vi står inför år 2012.

Efter en tid i själva Rishikesh med yoga och mycket möten, synkronicitet med vänner fick jag en inbjudan till ett Ashram högre upp i bergen. Slingrande vägar utmed branta stup, djungel, berg, vilda djur och galna motorcyklister turades om att göra resan spännande...Till slut kom jag fram till ett ensamt beläget Ashram beläget intill Ganges som här är mer som en vild fjällbäck än den gråa sörjan man oftast tänker på. Ett litet tempel på en innergård, vitt och vackert. Jag får mitt rum som är enkelt men med en milsvid utsikt över bergen, floden och djungeln...Solen är på väg ned och jag tänder några medhavda ljus och en rökelse. Den enda utsmyckningen i mitt kala rum består av en gammal tavla av tio gudinnor...Hm...Sätter mig framför den och känner igen Durga i mitten av gudinnorna-Här sitter hon på ett Lejon och möjligen ser hon lite egyptisk ut...Tänker på Sekmeth, den egyptiska lejongudinnan ...Vilka är de andra...Mediterar på tavlan under en grå yllefilt, bergsvindarna viner in genom dörrar och fönster och jag undrar lite vart jag hamnat...Somnar snart...

Plötsligt vaknar jag av en nyfiken stark feminin kraft...Det är som om jag blir granskad...En blå gudinna som är så oerhörd i sin energi att jag både blir fylld av kärlek och skräck...Hon är mycket vackrare än på bilder och jag känner henne som Kali... Jag hör henne och ser henne ännu tydligare än i "verkligheten" -Ännu en gudinna manifesterar sig..grön, med tre ögon och en märklig, sprakande kraft omkring sig...Tara...En sorts energi som förmedlar ljus, insikt och sanning - ord som jag inte kan på ett språk jag inte förstår och ändå förstår jag allt..En otroligt mjuk kärleksenergi fyller rummet och Kamala  tar mina händer och kysser min panna...All rädsla är borta, allt är total kärlek som fyller hela mitt väsen...Förstår att detta är den sanna verkligheten bortom illusionen...Så fylld av evig kärlek...Jag börjar att flyta och lätta ifrån min kropp och ned genom golvet...Men blir plötsligt rädd igen...PANG...Rädslan, mitt ego som försökte förstå väckte mig plötsligt och jag är tillbaka i sängen, under den gråa filten...allt är kallt och grått, ljusen har slocknat och jag huttrar in i märg och ben.

Detta var början på en stark tid på Ashramet, en dröm som ledde mig till att leta vidare...Hittade någon dag senare en bok Av Dr David Frawley-som på Engelska heter Tantric Yoga and the wisdom goddesses- En otroligt detaljrik studie som beskriver dessa tio Indiska gudinnor som omgärdar Durga. De är som en sorts andlig karta över vårat mänskliga och gudomliga jag och genom att möta dessa gudinnor , möter man alla sidor hos i synnerhet den feminina jaget som tillslut kan transformeras till Gudsmedvetande. Om de finns på riktigt eller inte hade inte så stor betydelse för mig just då- Jag upplevde att jag på något sätt fått en bild av det gudomliga som jag kunde tolka och förstå...

Började meditera på dessa olika energier och kunde verkligen känna hur olika aspekter av det feminina tog plats inifrån mig...Min kärlek, min kraft, min sorg och ilska,mitt urgamla sätt och barnsliga glädje fick alla plats inom mig som pusselbitar som lades på plats...Ahhh...Så befriande...

På dagarna gjorde vi yoga, kriya yoga, pranaymas och chanting och under nätterna var det som jag fick en ännu djupare undervisning direkt från källan...

Nu känns det som om det är dags att gå vidare med gudinnans kraft- Från olika  håll börjar både män och kvinnor undervisa och tala om gudinnas återkomst till det globala medvetandet, Transformationen av våran planet inför polskiftet 2012. Så mycket börjar att hända simultant över hela vår planet... se gärna www.littlegrandmother.net & www.haniel.se

Nu är det dags att hämta kraft och stå i din sanning, se jorden som en levande varelse som vi alla bor på och bistå henne i allt som vi gör.

(Och fortsätter historian en annan dag hur allt föll på plats med Egypten och Sekhmet !)

Vandra med henne-Lou

Drömmar, gudinnor och hur jag kom till Indien

Namasté- För några år sedan hade jag en dröm som förde mig till Rishikesh i Indien...Det var här jag mötte de tio vishetsgudinnorna och min yogaväg...

En dröm om gudinnor, Indien o Egypten...

Jag är en egyptiskt kvinna som utövar en sorts kraftrit i underjordiska gångar: genom att ta sats och springa runt, runt, runt - på sidan, taket, andra sidan och ned- alstrar jag en sorts stark healingkraft och den använder jag till att utföra olika energiöverföringar: Jag går fram till en man och lägger händerna på hans huvud- Han kallar mig för Sechmet healer ...

När jag tittar ut genom en sorts glugg är jag inte längre i egypten utan möts av utsikten över en ormlik, ringlande flod ...Kanske kan man genom dessa gångar också förflytta sig i tid och rum ? Jag förstår att jag är i Indien, Rishikesh och att det är här jag ska möta min nya mästare..

När jag vaknar googlar jag på Sechmet och Rishikesh ...Får veta att hon var en lejon gudinna i Egypten som påminner en hel del om den Indiska gudinnan Durga- Men hon var också läkekonstens och healingens gudinna- hm, det verkar som om någon försöker säga något till mig...

Hittar bilder på Risikesh och floden Ganges som flyter igenom staden ( eller rättare sagt, byarna) och vet att det var den platsen jag såg i drömmen och dit ska jag !

Någon månad senare står jag på bron i Laxman Jhula-Rishikesh ...Ett mekka för yogis, siddis, visa män och backpackers i en salig blandning...Utmed floden kryllar det av asrams, yogastudios & tempel - Gudarna och gudinnorna blickar på en från bergen- Himalyas fot och allt känns magiskt.

Här mötte jag de tio vishetsgudinnorna som sedan dess har guidat mig i mitt arbete- min Indiska kvinnliga yogalärare Lalita och bekantskapen med Himalyas själ...

Så att följa sina drömmar kan ge tydliga spår i livet...

Fortsättning följer!

 

 

Lalita-She who plays!

  • Namasté- Tripura Sundari, gudinnan som bär med sig tre världar hälsar dig!

  • Hon kallas även för Lalita-She who plays, och är den som leker fram hela skapelsen. Hon är både som en mycket ung kvinna eller ett barn samtidigt som hon är den evigt visa modern. Hon påminner oss om glädjen och leken i naturens skapelse process, precis som moder jord leker hon fram sina världar....Hon menar att våra tyngder och sorger är ett sorts missförstånd av egot...Att separera sig från glädjen är att separera sig från den gudomliga naturen. Naturligtvis betyder inte det att man alltid måste vara glad och lättsam men att möta sina känslor, sitt lidande, sina sorger och sin glädje utan att fasta i identifikation av en specifik känsla. Känslor och tankar är som en flod som hela tiden flyter på inom oss- stretar vi emot eller klamrar oss fast vid kanten blir det krångligare än att följa med i färden.

    Lalita påminner mig om att hitta skrattet när allt ser mörkt ut, att leka fram dagen när allt verkar rulla på i en jämn vardag. Hennes fnitter ekar lättsamt och rart, retfullt & lekfullt bakom varje träd i naturen, under varje sten- Och vem vet- Kanske sitter hon brevid dig i tunnelbanan eller förklädd till en expedit i mataffären. Hennes humor tittar fram på de mest oväntade ställena och sätter allt på sin spets- Kan jag också få leka , busa och till och med få vara lite flamsig ? Inget är väl så uppfriskande som ett riktigt skratt/fnitter/asgarv?

    Vi svenskar skrattar tydligen 75% mindre idag än i tidigare, skrattet har liksom igen dignitet, är inte politiskt korrekt och trendigt...Det kanske är tryggare att hålla masken och inte visa vare sig skratt eller tårar ?

    Men skrattet helar, läker och ger hela din kropp en rush av endorfiner och det borde kanske stå högst upp på listan av dagens prioriteringar?

    Vad gör mig glad och får ett härligt befriande skratt att bryta ut?

    Idag tänker jag Ta med mig Lalita inom mej och se världen genom hennes ögon...

    Love/ Lou

    LOVE...is all we need...

    Älska, Love, Amore...

     

     Vad är det som brinner i ditt hjärta?

    Din längtan efter

    smaken

    doften

    känslan

    av att vara älskad

    här och nu...

    Fånga

    Det som är

    här och nu

    ett möte

    en blick

    en sång

    en dikt

    en dans

    en maträtt

    en kall vind

    ett hett bad

    ett möte med källan

    Det stora

    Det lilla

     

     

    Hur bejakar du kärleken idag ?

     

     

    Kärlek, tillit och om att överleva ett hav...

    Namasté...Tacksamhet o kärlek...Efter en stormig natt på öppet hav sitter jag åter i värmen med levande ljus, morgonrock och skön musik i bakgrunden...Blir återigen påminnd om livets mirakel och förmågan till tillit och kärlek med den vi sitter tillsammans med i båten...

    I nov 1984 Drev två skolflickor till havs i en öppen roddbåt på Ålands hav. Utan värme eller mat drev de längre o längre bort från världen till en evighet i hårdaste storm och isregn. Dagen blev till natt som blev till dag som blev till natt som blev till dag...Över två dygn var flickorna försvunna och prydde alla tidningars löpsedlar...Sökande pågår, kustbevakning, flottan, helikoptrar och strandpatruller sökte förgäves efter flickorna...I slutet av dag två började man mista hoppet och trodde att det nu var ute för flickorna...

    Flickorna- Det var jag och min närmaste väninna...Vi visste ju att vi fanns, att vi levde mot alla odds, trots rädslan, kölden och hungern hade vi en inre tro om att vi måste få leva, vi måste klara det här...Vi förstod inte hur det skulle gå till men vi bara visste...Hoppet och tilliten till varanda ..höll oss vid liv och vid våra sinnens fulla bruk...När det ena drev i väg i hallucinationer fick den andre dra tillbaka vännen till nuet...Vi höll om varandra, vi sjöng , vi grät...Men vi tappade aldrig hoppet..

    För första gången i livet upplevde jag att jag var totalt älskad och hållen, ja, en gudsupplevelse...Det var som en femininin , älskades famn som höll mig så hårt att hela denna fasansfulla situation också genomsyrades att ett ljus och kärlek så starkt att jag kapitulerade och visste att vi skulle klara oss...

    Detta var mitt första riktigt tydliga möte med gudinnan- Då hade jag inga som helst förseställningar om vad detta innebar så upplevelsen blev helt direkt och genomsyrande. Hon var verkligen allstädes närvarande och omslöt allt som var. Illusionen av vardagen, det fysiska universum var ju tillfälligt helt bortraderat och kvar fanns bara ett enda NU- Och det var här jag mötte henne/honom /alltsomär. Jag förstår nu varför människan alltid har sökt sig bortom Maya/illusionen för att få uppleva detta möte- genom lidande och avskildhet. Kanske kan vi möta denna frid och sanning även i vardagen om vi är tillräckligt närvarande i nuet ?

     

    Efter två och ett halvt dygn räddades vi av det ryska handelsskeppet Dagestan på väg till Afrika. Känslan av att ligga nedbäddad i kaptenshytten i dunbolster var fullkomligt himmelsk. Helikopteresan tillbaka till civilisationen fick oss att inse att något större än vi trodde hade hänt oss. När vi steg ur helikoptern på SÖS fullkommligt slängde sig den samlade presskåren över oss och vi insåg att inget var sig likt.

    Två  flickor hade pånytfötts och fått en ny chans. Denna insikt fick mig att uppleva världen med nya ögon och sinnen. En tacksamhet över varandet, över detta här och nu.Inget mer inget mindre- Här och nu. Ett gå med fötterna mot jorden var överväldigande , att bara vara i den fysiska dimensionen igen..Tacksamhet och tilliten har alltid funnits med mig sedan dess, ibland större och ibland mindre.

    Nu i helgen fick jag ett stomigt återseende av havet, denna gång på väg till Gotland på en stor färja,  som fick mig påmind om livets kraft och kärlek- Och också om min egen litenhet och sårbarhet.

    Att vi behöver tro på den ofantliga kärlek som omsluter oss alla och stå kvar i tillit ...

    fresh, juicy and raw...

    Namaste och jippie ...Har fått en råsaftcentrifug som går på högvarv i mitt kök- morötter, rödbetor, frukter o bär flyger ned och transformeras till små prana-fyllda näringsbomber. Det första jag sa till mannen när jag vaknade idag var: Undrar vad jag ska göra för morgoncoctail  idag varpå han konstaterade att dagens i-landsproblem var rätt allvarliga...

    Morgonens coctail bestod av morötter, äpplen och mandariner mmm....

    Råa, färska frukter o grönsaker fyller oss inte bara med vitaminer och mineraler utan består av prana, livsenergi på en högre nivå. Den väcker ett tillstånd inom oss som inte bara när fysikt överlevnad utan leder oss till djupare och högre tillstånd. Därför är det inte så poppis i yogavärlden att äta kött och annan mer tung mat. Man fastnar lättare på en mer grovhuggen energi där livet handlar om överlevnad och kamp, konkurrens och tävling. Våra celler har helt enkelt programmerats så under miljoners års evolution. ´

    Under evolutionens gång har det givetvis behövts kött och tunga grödor för att få oss att överleva och utveckla våra hjärnor. Nu står vi inför ett nytt evolutionsskifte där vårat kollektiva medvetande tar ett språng framåt i utvecklingen och vi behöver  en lättare och mer pranisk energi för att kunna följa med i planetens utveckling. Allt som växer ur myllan på moder jord är vårt- frukter, rötter, blommor och nötter.

    Några dagars råkostkur med juicer, sallader och smoothies är en skön höstkur- Man blir mer levande och tankar cellerna och den praniska kroppen med ny energi! Kolla gärna in dessa hemsidor för mera tips-

    Mmmmmmmm.........

     

    Här och Nu

    God morgon- en gråmulen morgon i vintertidens första fas, vinden piskar ,regnet faller... Under varmt täcke med en kopp rykande the finner jag de små, mysiga glädjeämnena i livet. Att få vila nära på en trygg arm, att landa i tiden och vårda det som finns i livet. Jag låg en stund och bara upplevde min och mannens andetag och hittade en sån inre stillhet och närvaro i stunden...Här och Nu...Detta är detta- som den käre poeten Thomas Thorild hade sagt.

    Så ofta är vi upptagna med att planera nästa steg i livet, storslagna planer om framtiden att vi kanske missar vardagens små, äkta moment, mötet som sker här och nu...Sedan finns ju inte och kommer aldrig att göra det, för då är ju det ett nytt nu som vi kanske också springer igenom...I yogans utövande kan man ju inte springa ifrån sig själv, du är helt här och närvarande i andning, dristhi, stillhet eller rörelse...Tappar du nuet så tappar du yogans essens. Och utmaningen är ju att vara i yogan (föreningen) även under dagen, att möta livet och människorna runt dig i närvaro...

    Ibland lyckas jag att helt vara i nuet och allt blir en meditation i frid/ananda ...Kalla vindar och ösregn blir lika underbart som solens varma strålar och verkligheten gör sig påmind...Fånga dagen, Be here Now - stanna upp och upplev vad som är här och nu..Miraklet finns i det lilla, inspirationen i det fördolda och kärleken i "surrender".

    Meditation i vardagen:

    Stanna upp en stund var du än befinner dig och bara upplev vad du ser...andas in varje känsla och synintryck som du möter...sensation mot huden...ljuden omkring dig..Dofter...Vad som finns inom dig just nu.. bara var i det som är ...Här och Nu. Om du har möjlighet så slut ögonen efter en stund och följ din naturliga andning...känslor...tankar...Här och Nu..

     

    Namasté- ha en underbar dag i närvaro-Kram Lou!